– Biotech Heights blir för vår del som svansen på det arbete som vi påbörjade för fem år sen när vi startade strategiarbetet om framtidsscenarier med Tetra Pak. Under de här åren har vi utöver en handfull forskare även använt närmare 40 masterstudenter som hjälpt oss att samla in material. De reste till Kina, Nigeria, Brasilien, USA och fler platser för att stämma av med experter vilka som är de viktigaste faktorerna i branschen. För tre år sedan summerade vi det arbetet genom att i ett white paper lansera fyra potentiella framtidsscenarier för mejeriindustrin och andra intressenter, säger Thomas Kalling, professor i strategi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Nya Biotech Heights får ett brett och tvärvetenskapligt anslag, menar Thomas Kalling, även om tyngdpunkten troligen blir på kemi och livsmedelsvetenskap.
– Det är de som forskar på nya sätt att arbeta med fermentering och cellkultivering. Men det måste gå att organisera produktionen av och marknadsföra de här produkterna också och det är där vi företagsekonomer kommer in. Vi kan anlägga ett strategiskt perspektiv, både på hur de stora bolagen arbetar och de små utmanarna; de som kanske på sikt växer sig stora, säger han.
Ekonomihögskolans roll i forskningshubben Biotech Heights
Från Ekonomihögskolan kommer forskare inom marknadsföring och strategi att medverka inom Biotech Heights. Forskningshubben rymmer fem systemperspektiv, där forskare inom företagsekonomi bidrar med perspektiv på konsumtion och handel samt affärsmodeller och investeringslogik. Tillsammans med sina kollegor inom strategiforskning kommer Thomas Kalling att fortsätta att anlägga strategiska perspektiv på framtidens livsmedelsproduktion.
– I fokus blir bland annat vilka bevekelsegrunder konsumenter har och vad man är villig att betala för nya produkter som till exempel har en lägre klimatpåverkan än traditionella livsmedel. Men vi har också ett företagsperspektiv. Vart kommer investeringskapitalet ifrån? Vem äger bolagen? Vilken typ av startups kan vi tänka oss kommer poppa upp? Det är sådant vi gjort redan innan, men nu kan vi göra mer av det, säger Thomas Kalling och fortsätter:
– Vi har hela tiden ett globalt perspektiv på detta. Det rör verkligen inte bara Skåne. I utvecklingsländer kan det handla om att kunna få tillgång till näring och protein, i Sverige kan det handla mer om CO2-avtryck eller rentav identitet. Ser man till varifrån det kommer intressanta innovationer nu så är det bland annat Indien, Kalifornien, Nederländerna.
Här kan Biotech Heights bidra till att dra Lunds strå till stacken.
– Vi har samverkat med Tetra Pak i flera år och redan tidigare studerat övergången från animaliskt protein till plantbaserat. Men i det här nya projektet går vi bortom det plantbaserade, till både fermentering till kultivering av cellbaserade proteiner. Det är jättehäftigt. Ska alla på jorden kunna få näring och protein så behöver vi den här teknikerna, tillsammans med tekniker för att ta hand om spill och näringsrika biprodukter, säger Thomas Kalling.
Han berättar att det finns flera redan pågående innovationer inom matproduktion och att det finns många exempel som fungerar men där man inte kunnat skala upp till storskalig produktion – än.
– Det är först då som innovationerna kommer ut på marknaden. Det är den här processen som är kärnan i vår forskning, säger Thomas Kalling.
Strategiperspektiv på nya livsmedel
Thomas Kalling nämner också att historiskt har politiska beslut i Sverige och i andra länder påverkat jordbruk och livsmedelsbranschen.
– Men nu är politikerna nog inte helt klara över hur de ska agera i olika frågor kopplade till regelverk, miljökrav, och subventioner av olika slag. Vilket bidrar till osäkerhet och att många företag får svårt att genomföra långsiktiga investeringar. Hur agerar företagen då, i den här kontexten? Det handlar både om innovation och förnyelse, men också om beslut och om hur ägarna agerar. Det ska bli spännande att följa.
Men det finns också konsumentperspektiv att fundera över.
– Förra året såg vi hur försäljningen av havrebaserade produkter gick ner. Det är ju trots allt dyrare med en liter havremjölk än en liter komjölk. Ekonomiska nedgångar testar folks värderingar. Vad är de värda? Var de trots allt inte värda mer?