Kan du berätta lite om ditt ERC-projekt?
– Hur har ojämlikheten i hälsa och överlevnad utvecklats över tid? Tänk dig att ett barn föds in i en familj – hur stor är chansen till ett långt och friskt liv för barnet, om man utgår ifrån dess släktingars hälsa? Projektet kommer att fokusera på hälsa och överlevnad, eller dödlighet, beroende på hur man väljer att se det. Hur gamla blir människor? Vilka är de bakomliggande mekanismerna? Vi har väldigt få verktyg för att studera sådana frågor över tid. I mitt projekt föreslår jag att vi studerar denna utveckling med hjälp av likheter mellan släktingar.
Är familjemedlemmar i en och samma generation ganska lika varandra eller inte? Hur förändras detta över tid? Har du mer eller mindre samma livsstil som dina syskon och kusiner? Hur lik är du dina föräldrar och förföräldrar när det gäller hälsa och dödlighet? Det låter kanske abstrakt, men till exempel när det gäller fattigdom är det många som har studerat de här frågorna. Om du har fattiga föräldrar och växer upp i fattigdom, kommer du själv att bli fattig? Men när det gäller hälsa så är det inte lika välbeforskat.
Jag ska titta på olika länder och hur man på lång sikt kan se förändringar i hur mycket familjer skiljer sig från varandra i hälsa och överlevnad. Jag kommer att använda data från Sverige, Nederländerna och en amerikansk delstat (Utah). Vi börjar på 1800-talet och slutar ungefär i dag för Sverige och Utah, och på 1960-talet för Nederländerna. Vi kommer också att använda enkätdata för ytterligare 60 länder runt om i världen.
Vad hoppas du uppnå?
– Ett av projektets syften är att anlägga ett brett perspektiv på ojämlikhet, hälsa och överlevnad. Dödlighet är en viktig indikator på ojämlikhet. Det handlar inte bara om hur länge vi lever. Är det bara de få lyckligt lottade och rika som gynnas?
I tidigare studier har livslängd satts i relation till inkomst, utbildning eller social klass. För alla dessa saker finns det en hälsogradient; de bäst utbildade och mest välbeställda lever längre. Men kanske är dessa indikatorer inte de bästa instrumenten för att mäta förändringar i ojämlikhet. I vissa sammanhang kanske utbildning är viktigare, och i andra inkomster. Vad jag försöker göra i det här projektet är att titta på hur lika människor är, att se på social ojämlikhet lite bredare, inte bara i förhållande till dessa specifika sociala egenskaper utan till vilken som helst av dem. Vi är ofta snabba med att tänka på genetik i dessa fall, men det finns också en social sida när det kommer till likheter mellan släktingar.
Vad betyder anslaget för dig?
– Jag uppskattar att ERC ger forskarna ett stort mått av flexibilitet och akademisk frihet att verkligen tänka på sina idéer. Jag ser fram emot att få studera dessa superintressanta och viktiga frågor under de närmaste åren. Och att rekrytera ett team att göra det tillsammans med.
Vad finns det för praktisk användning av resultaten?
– Det är inte meningen att resultaten ska kunna användas i praktisk mening i det här läget. Det är en av de bra sakerna med ERC-bidragen. De ska vara projekt som får oss att tänka i nya banor, i mitt fall hur människor ser på hälsa och ojämlikhet. Det kan vara till nytta i fortsatt forskning. Men jag ser också att resultaten kan bli politiskt relevanta: vi pratar ofta om förändringar i hälsa under de senaste decennierna, men det kan vara användbart att studera hälsa på lång sikt. Om vissa människor i dag är de friskaste, var deras förfäder det också och vad säger det oss om ojämlikhet?
