Ökat statligt ansvar för skolan – bakgrund, analys och betänkande
Det senaste av dessa seminarier tar upp frågan om ett ökat statligt ansvar för skolan. Här berättar regeringens särskilde utredare Thomas Persson om utredningen ”Statens ansvar för skolan” (SOU 2022:53), som visar på en rad strukturella brister och problem i den svenska skolan.
Utredningen pekar på två tänkbara möjligheter att öka det statliga ansvaret för skolan. Den första innebär ett fullständigt förstatligande av den offentliga skolan och Komvux, inklusive att ta över huvudmannaskapet. Det andra alternativet innebär att staten får ett starkare ansvar för styrningen av skolan men utan att ta över huvudmannaskapet, och att ansvaret mer handlar om finansiering, planering, kompetensutveckling och stöd.
Thomas Persson resonerar vidare kring utredningens bedömningar om vad stramare nationell styrning av skolsystemet skulle kunna leda till. Även utredningens bedömningar om hur ett förstatligande kan gå till redovisas, liksom konsekvenser ur olika perspektiv.
Robert Wenglén, kommunstyrelsen ordförande, Lomma kommun, och Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges skolledarförbund kommenterar också utredningens förslag.
Se seminariet om ökat statligt ansvar för skolan på YouTube
(Och prenumerera gärna på vår kanal!)
Marknadskrafter i det offentliga skolväsendet
Med utgångspunkt i Åstrandsutredningens förslag (SOU 2020:28) och insikter från forskning om hur marknadskrafterna fungerar i skolan diskuteras i detta seminarium ett skolsystem där olika styrningslogiker ibland krockar med varandra. Vilken typ av reformer är självklart önskvärda och finns det mer grundläggande problem som svårligen låter sig hanteras?
Skolan regleras av skollagen och andra styrdokument men i och med friskoleetableringar, skolval och skolpengsfinansiering så finns även tydliga marknadsinslag. Tanken bakom detta var att konkurrens och valfrihet skulle ge en bättre skola för alla men det finns alltmer uppenbara tecken på problem med rådande ordning.
Med Jonas Vlachos, professor, Stockholms universitet, sekreterare i utredningen om mer likvärdig skola.
Se seminariet om marknadskrafter i det offentliga skolväsendet på YouTube
Den svenska skolans kvasimarknader, ”Marknadsskolan”
Detta seminarium fokuserar på kvasimarknadens olika element. Här beskrivs också det danska friskolesystemet som skulle kunna ha övervägts som ett alternativ till det svenska systemet redan vid 1990-talets början.
Genom först den s.k. Kommunaliseringen år 1991 och den året därpå framlagda propositionen om Fristående skolor började så sakteliga en förändring av den svenska skolan, vilken under första decenniet på 2000-talet resulterade i ett starkt marknadspräglat skolväsende, vilket idag går under namnet ”marknadsskolan” hos vissa aktörer i den svenska skoldebatten. Av den politiska och massmediala debatten framgår dock sällan att det egentligen rör sig om en kvasimarknad, och vad som karakteriserar denna marknadsform.
Medverkar gör Sten- Bertil Olsson, Ek.dr. med en avhandling om marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion och Yvonne Brogaard Nelson, f.d. lärare och skolledare på grund- och gymnasienivå, tidigare huvudansvarig för tillsyn och insyn i fristående för-, grund- samt gymnasieskolor på kommunal nivå, styrelseledamot i fristående skola och extern bedömare inom Erasmus för Universitets- och högskolerådet.