Claudia Goldin har gästat Lund och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet flera gånger, både före och efter hon fick titel som hedersdoktor. Hon har bland annat hållit i seminarier, deltagit i konferenser och suttit i rådgivande kommittén för Centrum för ekonomisk demografi. Men det hela började med ett mejl – över Atlanten – till en ung forskare i Lund ...
– Claudia Goldin tog kontakt med mig efter att jag varit i USA runt förra millennieskiftet och presenterat mitt allra första paper på en konferens. Jag skrev om kvinnors deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden och även om lönegapets långsiktiga utveckling och var inspirerad av Goldin. Hennes forskning fanns dock inte på några kurslistor här på den tiden. Det ändrades då jag fick kursansvar och nu är hon självklar, säger Maria Stanfors, i dag prorektor och professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan.
”Har betytt mycket för mig”
Det där första mejlet blev början på ett långvarigt utbyte mellan Maria Stanfors och Claudia Goldin; mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Harvard University.
– Hon och hennes kollega (men också make, nationalekonomen Lawrence F. Katz) var i Lund första gången våren 2000 och gav seminarium om det som sen blev en inflytelserik artikel om p-pillrets betydelse för kvinnors utbildning och karriärer. Sedan dess har hon återvänt till Lund flera gånger, för seminarier och konferenser. Och hon har deltagit som referent till Centrum för ekonomisk demografi. Hon har också bjudit in mig till Harvard några gånger – härom året pratade jag på en konferens som hon ordnade. Hon har betytt mycket för mig och är en god vän till Ekonomihögskolan, säger Maria Stanfors.
Professor Goldin är en av dagens ledande ekonomisk-historiker och ger genom sin gärning utmärkta exempel på hur man kan kombinera nationalekonomisk teori, kvantitativa metoder och olika empiriska material och därmed hitta det historiska ursprunget till dagsaktuella problem och bättre förstå nuet genom en uttolkning av det förgångna.
– Det är stort att Claudia Goldin får Ekonomipriset som ensam pristagare och det är stort att man vågar belöna en empirisk forskare som har fokuserat på historiska processer och på kvinnor. Det betyder mycket för ett fält som inte alltid har den högsta prestigen inom ekonomivetenskapen. Hon är en lysande stjärna, men de frågor som hon fått priset för – könsskillnader på arbetsmarknaden, kvinnors val mellan arbete och familj, diskriminering – har sällan prioriterats inom nationalekonomi och ekonomisk historia, säger Maria Stanfors och fortsätter:
– Claudia Goldin är verkligen en vetenskapsperson i sann bemärkelse. Hon kombinerar teori med empiri, gräver i arkiv för att hitta nya data och utvecklar existerande teorier. Ofta har hon gjort nedslag där empiri funnits, utforskat relaterade fenomen och testat hypoteser på ett sätt som tillsammans blir en större helhet. Därmed har hon kunnat både ställa och svara på stora frågor. Det kan till exempel handla om mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall – har skillnaden att göra med diskriminering och i så fall vilken typ av diskriminering?
Kvinnors arbete och löner
Det är just fokus på kvinnor och andra, inom tidigare studier mindre uppmärksammade, grupper som gjort Goldin mest känd. I sin bok från 1990 analyserar hon på nya sätt kvinnors arbete och löner och hur dessa förändrats under 1900-talet, inte minst med avseende på diskriminering. Andra viktiga studier har just behandlat diskriminering – i vilka situationer diskriminerande praktiker uppstår och hur vi kan förstå fenomenet bättre när det handlar om kön och arbete.
Maria Stanfors summerar:
– Claudia Goldins gärning handlar inte bara om arbetsmarknadsutfallet, utan också om hur hon studerar valsituationer, exempelvis vad gäller utbildning eller att gifta sig och skaffa barn. Hon knyter därmed ihop kvinnors roll i produktionen med deras reproduktiva roll.
