Lars Jonung
Professor emeritus
Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?
Författare
Summary, in Swedish
Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020.
I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.
Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar
det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.
Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar
det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
Avdelning/ar
- Nationalekonomiska institutionen
Publiceringsår
2020-06-01
Språk
Svenska
Sidor
74-81
Publikation/Tidskrift/Serie
Ekonomisk Debatt
Volym
48
Issue
4
Länkar
Dokumenttyp
Artikel i tidskrift
Förlag
Nationalekonomiska föreningen
Ämne
- Economics
Nyckelord
- penningpolitik
- Philipskurvan
- globalisering
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0345-2646