Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lars Jonung. Foto.

Lars Jonung

Professor emeritus

Lars Jonung. Foto.

Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?

Författare

  • Fredrik N G Andersson
  • Lars Jonung

Summary, in Swedish

Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020.

I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.
Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar
det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.

Avdelning/ar

  • Nationalekonomiska institutionen

Publiceringsår

2020-06-01

Språk

Svenska

Sidor

74-81

Publikation/Tidskrift/Serie

Ekonomisk Debatt

Volym

48

Issue

4

Dokumenttyp

Artikel i tidskrift

Förlag

Nationalekonomiska föreningen

Ämne

  • Economics

Nyckelord

  • penningpolitik
  • Philipskurvan
  • globalisering

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0345-2646