Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Håkan Lobell. Foto.

Håkan Lobell


Programkoordinator, Studievägledare, Universitetslektor

Håkan Lobell. Foto.

Växelkurspolitik och marknadsintegration. De utländska växelkurserna i Sverige 1834-1880

Exchange Rate Policy and Market Integration. Foreign Exchange Rates in Sweden 1834-1880

Författare

  • Håkan Lobell

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

En valutapolitisk silver- eller guldmyntfotregim innebär att den inhemska valutan är konvertibel och har en fast växelkurs gentemot silver eller guld. Därigenom etableras även ett normvärde för växelkurserna gentemot andra länder med motsvarande ädelmetallmyntfot. Det innebär emellertid inte att de utländska växelkurserna är helt fasta. Dess variation kring normvärdet, pariteten, bestäms huvudsakligen av transaktionskostnader för att använda ädelmetall i utländska transaktioner istället för vanliga finansiella instrument, men även av valutapolitiska normer, de penningvårdande myndigheternas agerande samt valutamarknadens grad av utveckling, integration och effektivitet. I avhandlingen behandlas de utländska växelkursernas tilltagande stabilitet i Sverige mellan 1834 och 1880, en period som karaktäriserades av stora förändringar bl.a. i utrikeshandeln och det finansiella systemet. Inte heller penning- och valutapolitiken var statisk - även om den förändrades inom ramen för en metallmyntfotsregim. Syftet med avhandlingen är att studera processen av tilltagande växelkursstabilitet i detta sammanhang. En annan utgångspunkt är att växelkursteorier under senare decennier allt mer inriktats mot beteendet hos valutamarknaden och penningvårdande myndigheter vid sidan av formella institutioner. Utifrån detta perspektiv är förändringar i valutamarknadens förhållanden centrala faktorer i valutasystemets utveckling mot stabilitet under 1800-talet. Den svenska penning- och valutapolitikens utveckling analyseras i ett brett sammanhang med en särskild tonvikt vid förändringar i ekonomiska och finansiella förhållanden. Effekter av förändringar i politiken undersöks i växelkurser och andra centrala monetära variabler. Sverige gick från en silvermyntfot med ett dominerande inslag av regelstyrning och normer, till en guldmyntfot med ett större inslag av aktiv politik. De fundamentala normerna för den inhemska valutans ädelmetallkonvertibilitet förblev emellertid intakta. Slutsatsen är att förändringarna i stora stycken kan ses som en anpassning till nya ekonomiska förhållanden, samt att förändringar i det finansiella systemet möjliggjorde en utökning av Riksbankens verktygsarsenal. I denna process blev Riksbanken allt mer involverad på valutamarknaden. Det resulterade i att Riksbanken försåg de utländska växelkurserna med ett effektivt golv vid pariteten i mitten av 1840-talet, vilket avlöstes av ett effektivt tak vid silverexportpunkten på 1860-talet. Interventionerna syftade till att stabilisera kursen som ett led i ansträngningar att förhindra spontana externa flöden av silver- och guldvaluta. På 1870-talet tilltog Riksbankens interventioner och banken blev en ledande aktör på valutamarknaden. Den svenska valutamarknaden genomgick stora förändringar. Genom kvalitativa och kvantitativa analyser av den svenska valutamarknadens inre integration visas att den svenska valutamarknaden integrerades mellan 1834 och 1880. Analysen av de största handelsplatserna för utländsk valuta i Stockholm och Göteborg indikerar emellertid effektivitet redan 1843. Test av effektiviteten i arbitrage mellan dessa marknadsplatser visar dock att full integration och effektivitet mellan dessa marknader uppnåddes först i mitten av 1860-talet. Tillväxt, omvandling och integration av det finansiella systemet bidrog till att korrigerande silver- och guldtransaktioner med omvärlden avtog för att avlösas av privata finansiella transaktioner och räntearbitrage på 1860-talet. Under en metallmyntfotregim påverkas växelkursbandets vidd av graden av marknadsintegration genom transaktionskostnader förknippade med import och export av silver och guld. Mått på extern marknadsintegration utvisar att kostnaderna för ädelmetallarbitrage minskade på 1850- och 1870-talet. Denna integration reducerade växelkursbandets vidd från 4-6,5 procent av pariteten på 1830- och 1840-talen till 0,7-1 procent på 1870-talet. Växelkurspolitiken och marknaden var alltså faktorer i ett nära samspel i utvecklingen mot växelkursstabilitet i Sverige 1834-1880.

Avdelning/ar

  • Ekonomisk-historiska institutionen

Publiceringsår

2000

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund Studies in Economic History

Volym

14

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Almqvist & Wiksell International

Ämne

  • Economic History

Nyckelord

  • Social and economic history
  • 19th century Sweden.
  • specie standard
  • market integration
  • Foreign exchange policy
  • monetary history
  • Ekonomisk och social historia

Aktiv

Published

Projekt

  • LU-MADD. Lund University Macroeconomic and Demographic Database

Handledare

  • [unknown] [unknown]

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1400-4860
  • ISBN: 91-22-01883-2
  • ISRN: LUSADG/SAEH--2000/1057--SE

Försvarsdatum

29 september 2000

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Crafoordsalen, Holger Crafoords Ekonomicentrum, Lund.

Opponent

  • Håkan Lindgren (Professor)