Avhandlingen innehåller fyra fristående artiklar, där samtliga är publicerade/accepterade i de högst rankade internationella ekonomisk-historiska tidskrifterna. Som första svenska ekonomisk-historiska avhandling, har författaren Vinzent Ostermeyer nominerats till det prestigefulla Gerschenkron Prize som årligen delas ut av amerikanska The Economic History Association.
Avhandlingens sammanhållande tema är att studera hur företag bildas, växer och överlever och använder sig av Sveriges unikt rika industristatistik, som Vinzent bidragit till att digitalisera. Han studerar drivkrafterna bakom skiftet från hantverksmässig småskalig produktion till den moderna mekaniserade och storskaliga fabriken.
– Överlag är industriell tillväxt kärnan i hur länder historiskt sett blev rika. I min avhandling presenterar jag nya rön på mikronivå som belyser de konkreta underliggande kanalerna för hur industrialiseringen började. Än i dag är det ett hinder för ekonomisk utveckling att företag i låginkomstländer i allmänhet förblir mindre och mindre effektiva än sina motsvarigheter i höginkomstländer, säger Vinzent Ostermeyer.
Aktiebolagens betydelse för ny teknik
Enligt nomineringen till priset använder Vinzent Ostermeyer avancerade moderna statistiska tekniker för att modellera företagsöverlevnad och resultaten modifierar på betydande sätt vår förståelse av fabrikens roll i industrialiseringsförloppet.
Han tar också upp drivkrafterna bakom spridningen av det industriella genombrottets centrala teknologi: ångmaskinen. Utgångspunkten är att inkomstskillnader mellan fattiga och rika länder i dag kan härledas till skillnader i produktionsteknologi.
– I min avhandling använder jag unika svenska industridata för att studera hur aktiebolagets genombrott i mitten av 1800-talet påverkade spridningen av ångkraft. Jag kan visa att ombildningen till aktiebolag var en central drivkraft bakom spridningen av ångkraften bland svenska företag, säger Vinzent Ostermeyer.
Han tar också upp hur handelspolitik påverkar företagstillväxt. Ekonomisk-historiker har tidigare visat att det finns en ”tullparadox” under 1800-talet: låga handelshinder korrelerar med högre tillväxt i dag, men under den ”första globaliseringen” var förhållandet det omvända. I nomineringen framgår att avhandlingen är den första studien som använder sig av mikrodata för enskilda företag för att studera hur handelshinder påverkade industriell tillväxt.
– Min forskning visar att initialt mindre produktiva företag tjänade på tullskydd, medan de mest produktiva företagen, som kunde stå sig i den internationella konkurrensen – förlorade, säger Vinzent Ostermeyer.
Industrijobb gav även servicejobb
Avslutningsvis använder Vinzent Ostermeyer även individdata från folkräkningar från Sverige, USA, och Storbritannien för att analysera i vilken utsträckning tillväxten inom tjänstenäringen påverkades av industrialiseringen.
– Varje jobb som skapades i industrin ledde till skapandet av ytterligare ett till två jobb inom service- och tjänstesektorn. Det visar hur industrialiseringen var en regional tillväxtmotor som skapade jobb också i andra branscher.”
Vinzent Ostermeyer försvarade sin avhandling 24 februari 2023.
Prissumman består av 25 000 kronor. Priset kommer att uppmärksammas under Ekonomihögskolans sommarlunch 17 juni 2024.
