Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

God gammaldags byråkrati vinner mark när det är kris

Två män samtalar på en trappavsats
Mikael Hellström och Ulf Ramberg. Foto: Mats Brangstrup

Ulf Ramberg och Mikael Hellström från KEFU medverkar med ett kapitel i den nyutkomna boken ”The Resilience of New Public Managagement” där de tar upp hur de svenska storstäderna har hanterat de kapacitetsutmaningar demografiska förändringar innebär.

Deras kapitel har titeln "NPM? No thanks -We want bureaucracy!" Här visar de att de nya arbetssätt och styrmodeller som New Public Management (NPM) har förknippats med under de senaste decennierna ibland får stryka på foten.

– Det vi ser är att när det är kris förefaller byråkratin bli mer påtaglig och man återgår till gamla och beprövade metoder och traditionell planering, säger Mikael Hellström. Ett exempel på detta är hur de tre storstäderna hanterade behovet av fler skolor och lärare till följd av det ökande antalet elever. Här hade man, utifrån ett NPM-perspektiv, kunnat förvänta sig att städerna skulle satsa på privata alternativ. men det gjorde man inte. I stället började man i den egna organisationens regi planera för att bygga nya skolor och tillsätta nya lärare. Och det såg likadant ut när man planerade för att möta de krav det ökande antalet äldre innebar.

– Studiens utgångspunkt var att beroende på vilka styrförutsättningar som är till hands är olika modeller och idéer for styrning mer eller mindre lämpliga. Givet de specifika förutsättningar som de tre storstäderna hade, med påtagliga förändringar i befolkningens sammansättning och storlek, pekade en hel del på att de i större utsträckning skulle finna en del av verktygen i NPMs verktygslåda som lämpliga. Så var emellertid inte fallet. Man förlitade sig påtagligt på den byråkratiska styrmodellen, mer regler och bättre planering. Vi kan också konstatera att den byråkratiska styridén fungerar ganska väl i sådana här trögrörliga processer. Befolkningens storlek förändras ju inte över en natt, betonar Ulf Ramberg.

– Sedan är det värt att påpeka att man inte har övergett NPM i verksamheten i övrigt, utan det var den tillkommande verksamheten man hanterade med dessa mer traditionella metoder, säger Mikael Hellström.

Kapitlet bygger delvis på en studie Ulf Ramberg och Mikael Hellström gjort inom ramen för det nationella kommunforskningsprogrammet Natkom 2, som varit inriktat på forskning om kommunal resursanpassning och verksamhetsutveckling med hjälp av forskarkollegor från Göteborg, Norrköping och Stockholm. 

– Vi blev inbjudna av professor Irvine Lapsley, som är en av bokens redaktörer, att delta med ett kapitel i boken, säger Ulf Ramberg. Och det är både roligt och en ära att få vara med i en bok tillsammans med både Irvine Lapsley, Christopher Hood och Michael Power och andra forskare som varit mycket tongivande i debatten om NPM. Också roligt att Tom Karlsson, som tidigare varit en del av KEFU, och som nu är verksam vid Göteborgs universitet, har ett kapitel i boken.

Läs mer om boken på förlagets hemsida (extern länk, öppnas i nytt fönster):

The Resilience of New Public Management, Oxford University Press

Edited by Irvine Lapsley and Peter Miller

Om KEFU

KEFU har två syften. Det ena är är att initiera relevant forskning och utbildning som ska stödja kommunernas och regionens utvecklingsarbete. Det andra syftet är att stimulera och stärka högre utbildnings förmåga och kapacitet att möta grundarnas behov av relevanta kunskapserbjudanden. Innehållsmässigt ska forskning och utbildning knyta an till den samhällsvetenskapliga och ekonomiska fakultetens verksamhetsområden.

Akronymen KEFU stod ursprungligen för KommunalEkonomisk Forskning och Utbildning, men över åren har verksamheten breddats till andra områden än enbart ekonomi.

KEFU bildades i augusti 1984. Grundare, finansiärer och uppdragsgivare är Lunds universitet, Region Skåne och Skånes kommuner. KEFU:s styrelse består av representanter från dessa tre parter.

Seminarie- och kursverksamhet

KEFU bedriver en kontinuerlig seminarie- och kursverksamhet där ämnen som rör ledning, organisation och demokrati i kommunal och regional verksamhet tas upp och där vi vill stimulera en levande dialog mellan teori och praktik.